Saturday, March 23, 2013
Thursday, March 22, 2007
Spelmonopolets verkliga vinnare
A-lotterierna kan framstå som en förlegad och oförarglig rest av folkhemmet men är socialdemokraternas okända sedelpress.Socialdemokraterna tjänar årligen 100 miljoner kronor på lotterierna, vilket finansierar knappt hälften av partiets verksamheten.
Vinsten från A-lotterierna går nämligen direkt till moderpartiet SAP och dess ungdomsverksamhet, SSU.
Därmed är socialdemokraterna en av spelmonopolets verkliga vinnare.
De socialdemokratiska argumenten för att bara staten, hästsporten och folkrörelserna skall tillåtas på den svenska spel- och lotterimarknaden vilar på två grundvalar:
1. Monopolet finns till för att minska spelmissbruket.
2. Monopolet garanterar att överskottet från lotteier och spel tillfaller allmänna ändamål, som vården, omsorgen, idrotten och skolan.
Man kan tycka vad man vill om rimligheten i att uppehålla ett monopol med dessa argument, men båda argumenten är anständiga och de flesta partierna och de breda folklagren har sympati för dessa.
SPELMONOPOLET bygger på att några utvalda företag och organisationer får bedriva spel och anordna lotterier inom landets gränser. De största företagen är Svenska Spel och ATG.
Dessutom har vi Folkspel, som kör Bingolotto samt ett antal folkrörelseanknutna spelbolag, bland annat A-lotterierna och IOGT-NTO.
Så här hänger det ihop:
A-lotteriernas ursprung kan spåras tillbaka till 1947 då det startades inom ramen för det socialdemokratiska ungdomsförbundet. 1956 startades den ekonomiska föreningen Folkrörelsernas Lotteribyrå, som senare bytte namn till A-lotterierna.
Ägare till A-lotterierna är Socialdemokratiska Arbetarpartiet, SAP och Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU.A-lotterierna omsatte förra året ca 400 miljoner kronor i Kombilotteriet, med en vinst på 100 miljoner kronor.
För socialdemokraterna ser ekonomin ut så här:
Intäkterna ca 200 miljoner kronor totalt. Största posten kommer från A-lotterierna och det statliga partistödet.
Medlemsavgifterna utgör bara en mindre del av partiets ekonomi.Men spelvinsterna från A-lotterierna är så stora att partiet valt att dela med sig till ungdomarna i SSU.
Den radikala ungdomsverksamheten finansieras nästan uteslutande med spelvinster. Hur mycket dom får är hemligt. Men jag vet att dom fick 36,5 miljoner från A-lotterierna år 2002.
SSU:s omsättning det året var 48 miljoner så 76% får dom från spelvinster.
Socialdemokraternas totala ekonomi ( SAP+SSU ) år 2002 var 200 miljoner kronor varav ca 50% kom från spelpengarÄVEN PÅ NÄTET har A-lotterierna en nyckelposition i försvaret av spelmonopolet.
A-lotteriernas nätbolag heter Spero, och ägs gemensamt med IOGT-NTO och åländska PAF. Spero är, tillsammans med Svenska Spel och ATG, de enda som fått statens tillstånd att bedriva spel på nätet. Kopplingen mellan A-lotterierna och det socialdemokratiska partiet.
Riksdagspartier har tre intäktsströmmar för att finansiera sin verksamhet:
- medlemsavgifter,
- statliga partistödet
- övriga intäkter.
Inget annat riksdagsparti har inkomster från spelmonopolet som ligger ens i närheten av socialdemokraternas.
Centern har ett lotteri som omsätter några miljoner.
De andra partiernas spelverksamhet är försumbara i sammanhanget.
När monopolet ska försvaras handlar den politiska argumenten om spelmissbruk och statsinkomster.
Men det finns också en direkt koppling mellan det svenska spelmonopolet och partiernas egen ekonomi. Men det här talas det tyst om, väldigt tyst om.
Det finns en och annan borgerlig politiker som försökt sprattla emot.
På den socialdemokratiska kanten är tystnaden kompakt.
Den borgerliga valsegern kommer knappast att glädja varken spelbolag eller de som vill spela hos de internationella bolagen.
Odell vill visserligen släppa in dem mot licens ( SKATT ), men frågan splittrar allians Regeringen.
Dessutom förordar Odell en modell som skall förbjuda svenska medborgare att spela på utländska spel sidor.
Monday, January 29, 2007
Länge leve slumpen !
Filosofiskt svammel eller en betraktelse över det jag inte begriper.Det finns saker som vi människor inte förstår. Saker som vi inte behärskar och företeelser som inte förnuftsmässigt kan förklaras.
Njut av livet ändå. En del kallar det slumpen. Andra kallar det tur eller otur.
Acceptera ”slumpen” som en del av din prestation vid poker bordet.
Lär dig leva med den och, om du kan, UPPSKATTA den.
Hur roligt vore livet om inte hålstegen gick in på rivern, den där nätrullaren på matchbollen ramlade ner på motståndarens sida? Eller om en golfrunda aldrig bjöd på överraskningar i form av turliga hole-in-one? Förmodligen skulle livet vara ganska trist.(Plate)
Vi har lärt oss att den newtonska mekanikens regler obönhörligt bestämmer vår vardag och ligger till grund för nästan all vetenskap. I den mån vi har tagit till oss den moderna kvantfysiken och dess tes om osäkerhet i atomernas värld är det som en anteckning i kunskapens marginal. Så i vår makroskopiska värld, finns slumpen egentligen?
Slumpen som okunskap.
Tydligen måste vi precisera vad det innebär att något är slumpmässigt.
Problemet är att de faktorer som inverkar, vare sig det handlar om slantsingling, blandnings algoritm för poker kortleken, roterande rouletthjul eller något annat, är komplicerade och svåra att genomskåda.
Dessutom blir utfallet ofta diskontinuerligt: en mycket liten förändring i förutsättningarna och vi får krona i stället för klave, rött i stället för svart, krig i stället för fred, AA istället för 72.
Ytterligare en liten, liten förändring och utfallet ändrar sig igen.Det som förenar lärobokens tärningskast med poker tycks alltså vara ofullständigheten i vår kunskap - en invecklad orsakskedja leder till ett specifikt utfall på ett helt oöverskådligt sätt.
Eller som Laplace formulerade sig: "Den kurva som en enkel molekyl av luft eller ånga beskriver styrs lika bestämt som planeternas banor. Det finns inga andra skillnader däremellan än de som vår okunskap lägger där. Sannolikheten bestäms dels av denna okunskap, dels av vad vi vet." En objektiv syn på slump. Sannolikheten uppstår alltså enligt denna syn i mötet mellan vår kunskap och ett fenomen.
Det som för den allvisa intelligensen är ett välbestämt skeende kan te sig helt slumpmässigt för dig och mig. Sådana resonemang ledde till den enkla definitionen av slump och sannolikhet: ”När vi inget vet är alla möjliga utfall lika sannolika.”
En viss mängd av möjliga utfall kallas en händelse - säg att du vinner ett tärningsspel om du slår en femma eller en sexa, denna mängd av två olika utfall utgör då en specifik
händelse.
Sannolikheten för en händelse är antalet utfall för händelsen dividerat med det totala antalet möjliga utfall - i detta fall är chansen för vinst två dividerat med sex, eller ungefär 33 procent.
På detta sätt räknar spelfascinerade pokerproffs ut diverse sannolikheter för kombinationer i poker och chanser och risker i alla möjliga hasardsituationer.
Denna klassiska definition av sannolikhet utgår från den totala okunskapen och liknar alltså denna vid en alldeles speciell typ av kunskap: att varje tänkbart utfall har samma sannolikhet.
Om detta kan man argumentera fram och tillbaka, men det ger i slutändan ett ganska snävt slumpbegrepp. Slumpen kan ju också ha betydelse i situationer där vi har viss, men inte fullständig kunskap. Vi kan veta att DIF brukar slå AIK eller att Garland Launcher vanligen travar snabbare än Extrem Smile.
I poker så vet jag att jag kan mer än de flesta jag spelar mot vid bordet ( jag väljer bord där de flesta spelar sämre än jag). Det är skillnad mellan slump och likformig slump, där allt är lika möjligt.
Dessutom kan det vara intressant att tala om slumpmässiga händelser trots att utfallen inte bara kan anta ett väldefinierat antal värden. (vilket det gör i t ex tärningskast).
1800-talsmatematikern Carl Friedrich Gauss s k felfördelning visade att den klassiska kurvan med utseende som en kyrkklocka, visar hur slumpen fördelas över alla (faktiskt oändligt många!) möjliga värden.
I själva verket finns en lång rad exempel på slumpfenomen som inte ryms inom ramen för det enkla och likformiga.
Men hur förutsäger vi framtiden och därmed vilka kort som skall dyka upp på flop - turn - river?
Och vad utmärker de situationer då vi måste skylla på slumpen?
För att kunna förutsäga framtiden krävs det dels naturlagar, dels kännedom om nuet ( 52 kort i leken pocket kort till alla deltagare).
Först lär vi känna nuet så gott det går ( vad har jag för kort och vad har motståndarna för kort grundat på bet och tells), och med detta som utgångspunkt förutsäger vi framtiden med hjälp av naturlagarna.
Men om vi känner nuet någorlunda, känner vi också morgondagen någorlunda, och om vi känner nuet riktigt bra, kan vi också göra en riktigt bra förutsägelse av hur morgondagen kommer att gestalta sig.
Minsta skillnad i hur jag släpper i väg tärningen, och resultatet blir ett annat tal. Det finns ingen möjlighet, hur lätt jag än är på handen, att bestämma utfallet.
Och faktiskt, över de riktigt långa tidsperspektiven är jordens och de andra inre planeternas rörelser kring solen omöjliga att förutse.
Några tiotal miljoner år framåt, eller bakåt, kan man med säkerhet staka ut vad som händer. Men sedan förlorar sig allt i en ogenomtränglig okunskap. Denna känslighet för begynnelsevillkoren kallas KAOS.
En liten osäkerhet ger stor effekt. För att komma vidare och förbättra förutsägelserna krävs en orimlig ökning av noggrannheten i mätningarna som därför i praktiken hindrar oss från att känna framtiden.
Alltså utfallet av dina förutsägelser och ”moves” vid pokerbordet som i livet kommer alltid att präglas av ett visst mått av osäkerhet och oförutsägbarhet.
När denna osäkerhet ibland drabbar dig ofördelaktigt kallar du det för ”bad beats” eller otur och när den gynnar dig kallar du den för skicklighet. Men sanningen är att du befinner dig i ett kaos som du inte råder över.
En gudom som kände till läget och rörelsen hos minsta partikel i universum och genom att tillgripa Newtons lagar kunde ta reda på allt om framtiden.
Det vi kallar för slump tycks med andra ord vara blott okunskap, frivillig eller påtvingad, som omöjliggör förutsägelser om framtiden.
Ju mer du kan desto mindre drabbas du av slumpen.
Eller som golfproffset sa ju mer jag tränade desto mer tur fick jag.
Termodynamikens andra huvudsats? Den om entropins eviga tillväxt och som säger att allt är förgänglighet och att det var bättre förr?
Orsaken till att allt i det riktigt långa loppet går sönder och förfaller är att det finns så många fler sätt som något kan vara sönder på än som det kan vara helt på.
En slumpmässig förändring är alltså nästan alltid till det sämre.
Om jag tar den ett par år gamla TV som jag nu sitter och tittar på och slänger den i golvet, blir resultatet inte en ny TV av senaste märke utan en hög skrot.
Även slumpen har sina lagar.
Den absoluta slumpen.
Det finns ett kvantmekaniskt experiment som brukar kallas för EPR-paradoxen. EPR står för fysikerna Einstein, Podolsky och Rosen, som på 1930-talet försökte konstruera ett kvantmekaniskt tankeexperiment med så absurda konsekvenser att det skulle visa att kvantmekaniken inte är en hållbar naturteori.
Det de vände sig mot var just den kvantmekaniska slumpen som, enligt deras mening, visade på en grundläggande brist hos kvantmekaniken. Och visst lyckades de klura fram ett experiment med absurda konsekvenser.
Men det märkliga är att det inte alls visade att kvantmekaniken är felaktig. Det är i stället verkligheten som är långt mer fantastisk än man kunde ana, och EPR blev ännu en i raden av häpnadsväckande framgångar för kvantmekaniken.
Men faktum kvarstår: morgondagen är inte given. Lev i nuet och njut av det som är. Pengar är inte allt och ”bad beats” är just ”bad beats” och inget mer.
Till en del bestäms den av omutlig lagbundenhet, till en del av en ogenomtränglig slump, och till en del, kan hända, bestäms den av DIG.
Jag tar slumpen eller vad det är som gör att jag åker på ”bad beats”, med en axelryckning och där efter att blir det nya tag med tight aggressivt spel.
Bli vän med slumpen den är inte RIGGAD.
Tuesday, January 2, 2007
Det krävs lika mycket att bli pokerproffs som att bli golfproffs eller proffs på aktieaffärer
Kan alla bli bra golfspelare utan hård träning, mental styrka, fysisk styrka, analytisk förmåga, ”guts” mm. Kan alla bli ”proffs”. Nej naturligtvis inte men lika förbannat försöker en massa juniorer sig på konststycket. Som coach och mental rådgivare för ett framtids team hade jag förmånen att se vad som krävs för att bli bra och tidigt se vilka som inte hade vad som krävdes.Tidigaste tecknet på att killen/tjejen aldrig kommer att lyckas var hur de snackade efter en tävling. Några exempel på torsk snack:– ”Helvete - jag missade 5 stycken en meters puttar idag, annars hade jag gått två under par”– ”På fjärde hålet – tror du inte bolldjävulen hamnade precis vid en kotte i ruffen”– ”Såg ni var idioterna hade placerat flaggan på tredje hålet”– ”Roffe har du någon bra mental övning så jag kan komma över min puttfrossa” osv. osv.
Bra spelare med potential att bli bättre var dom som talade om sina lyckade slag och som gick upp kl 0600 dagen efter och tränade 1000 en meters puttar. Vad fan har golf med poker att göra? Inte ett skvatt utom att man känner igen ”snacket” bland bra och dåliga spelare. Jo - kanske finns det några likheter med vad som krävs för att bli bra:
– klara mål och beslutsamhet
– gedigna kunskaper inom många områden
– mycket tid för träning
– mental styrka (skarp analytisk förmåga, guts, känsla, disciplin)
– stöd från omgivningen
En annan likhet är att proffs både inom både golf och poker tjänar en helvetes massa pengar. Den stora skillnaden är vad och vilka som finansierar proffsens vinster. Båda får pengar från reklam och sponsorer men inom pokern förutsätts att en massa spelare förlorar pengar för att några få skall tjäna sitt levebröd.
Tyvärr är det så att ibland alla dessa som förlorar stort på poker finns allt för många som inte insett vad som krävs för att långsiktigt tjäna pengar på poker. Om alla som spelar poker ställde sig frågan ”varför” dom spelar, så skulle vi inte ha så många s.k. spelmissbrukare inom pokerspelet som vi har.
Jag har ställt följande frågor till mig själv för att kunna konstatera om jag har vad som krävs för att regelbundet tjäna pengar på mitt pokerspel:
– har jag den kunskap inom alla områden som krävs– har jag den mentala styrka som krävs (guts, disciplin, intelligens, känsla, analytisk förmåga mm)
– har jag den tid som krävs– har jag de ekonomiska resurser som krävs
– har jag den stöttning från nära och kära som krävs– är poker det roligaste jag vetResultatet av mina svar blev att jag nu mera spelar för att det är kul och naturligtvis gör det inte ont att tjäna en hacka. Det viktigaste är att jag inte "lipar" när torsk perioderna kommer utan anpassar insatserna därefter.Hade jag svarat ja på dessa frågor så har jag haft en god förutsättning för att försöka spela poker för att regelbundet och över lång tid tjäna pengar på ditt pokerspel.
Eftersom svaret blev nej på att antal viktiga frågor så hade jag två alternativ:
– det första var att göra som alla golfspelare gör som inte klarar av att bli proffs spela för att det är roligt och lägg inte mer tid och pengar på det än vad jag har råd med - mitt val .Då kan jag ha kul och fortsätta att snacka om mina bad beats och riggade "siter" mm.
– det andra var att ta en veckas uppehåll och där efter att sluta helt med poker.
Att spela disciplinerat under så långa tid som krävs suger mentalt. Jag har inte vad som krävs och då måste jag träna vilket tar mycket tid. Jag får framförallt hålla insatsen på en rimlig nivå – en nivå som inte skadar någon.
Jag kan naturligtvis hitta likheter mellan egenskaper som krävs för att bli bra inom vilket område som helst. Mitt syfte är att visa att att det inte är helt enkelt att lyckas tjäna regelbundna pengar på poker.
Vilket all förståss redan vet.
Likheter mellan vad som krävs av en pokerspelare och en duktig aktiehandlare. http://www.mahlstein.se/Articles/SD_2004-11-07.htm
Citat hämtat ifrån PS (http://www.dagensps.se):
”EU definierar en "kvalificerad placerare" som den med 0,5 miljoner kronor i nettoförmögenhet. Men även den som inte har 500 000 att spendera på en enskild nyemission kan agera som ett aktieproffs, konstaterar Björn Wilke och ger fem konkreta tips:
1. Du undviker att belåna dig inte stort i ditt sparande.
2. Du har en insikt i hur aktiemarknaden fungerar långsiktigt.
3. Du har förmågan att analysera ett bolag och kan tyda centrala begrepp och nyckeltal.
4. Du är aktiv ägare och tar del av kvartalsrapporter och årsredovisningar.
5. Din placeringshorisont är minst 10 år.
Så här säger ett pokerproffs angående likheten mellan en kvalificerad aktieanalytiker och hans tänk.Utdrag ur ett forum:
"1. Jag spelar inte för lånade pengar, jag har över 200 inköp tillgängliga för den nivån jag spelar och går LÅNGSAMT upp i nivåer. (Jag håller inte med NoLimit om hans snåla bankrulle för 200$NL på 30 inköp, jag vill ha 100+)
2. Jag vet hur poker fungerar, jag förstår odds, jag vet när jag skall lägga mig och mot vem, och jag känner till att jag skall spela vissa händer på ett sätt (draghänder) som kortsiktigt innebär stor volatilitet, men i längden vinster.
3. Jag går inte in om jag bedömer oddsen mot mig som ofördelaktiga, och är alltså aldrig en underdog vid optimalt spel.
4. Jag studerar mitt spel kontinuerligt, postar på forum, och delar händer med flera andra (ofta unga) pokerungdomar som tjänar hundratusentals eller miljontals kronor på nätet genom att köra konservativt.
5. Jag tar inte illa upp om jag backar några tusen dollar på en timme, jag vet att jag i längden kommer att ha vunnit tillbaka allt om mina motståndare fortsätter spela så dåligt som de gör.
Jag bryr mig inte om kortsiktig volatilitet, överhuvudtaget. Jag har aldrig över en 50 000-handsperiod förlorat pengar på poker. Sannolikheten att jag är en vinnande spelare är så nära 100 % man kan komma (finns hemsidor där matematiska beräkningar baserat på genomsnittlig vinst per hand, standardavvikelse per hand, osv. kan matas in för att få veta sin riktiga "win rate" inom ett konfidensintervall på önskat antal standardavvikelser, vill ni se den fixar jag fram den)."
Aktier har den stora fördelen gentemot pokeryrket och yrkesarbete att det inte kräver någon tid av dig! Tänk att få 7-10 % i årlig avkastning som index givit utan att göra ett skit!
Detta skall då ställas i relation mot att spela poker som säkerligen ger en god avkastning men å andra sidan kräver en massa tid.
För att tala pokerspelandet lönsamhet tycker jag det är många som överskattar möjligheten att leva på det (precis som "day-trading" av aktier).
Man bör vara observant på att vanligt lönearbete dels ger en lön, dels att 18,5 % av inkomsten omvandlas till pensionsrättigheter dels också att arbetsgivaren ofta betalar mellan 3-5 % av inkomsten till en tjänstepension.
Utöver detta ger anställningen rätt till att vara föräldraledig, ha semester, arbetslösheters ersättning i fall man skulle bli det och inte minst rättigheter att kunna bli sjukskriven. Således bör man kunna dra in omkring gissningsvis 50-75000kr i månaden på pokerspelande för att kunna jämföra detta med ett lönarbete av ordinär lön.Det är ett väldigt litet antal människor som är lämpade till att bli pokerproffs och ett ännu mindre antal som kommer orka hålla på med det hela livet.
Varför tror du att så pass många proffsspelare gör annat också? De genomför pokerevents, startar pokertidningar, äger pokerbolag? Jag tror att det inte bara har ekonomiska skäl utan även att de helt enkelt inte orkar enbart spela poker åtta timmar om dagen för att leva.
Jag har gått "caddy" åt ett "golfproffs" och deras liv är ingen dans på rosor.Dom tävlar och tränar fem dagar i veckan vecka ut . Att få resa runt om i världen och och uppleva olika kulturer mm måste väl ända göra att det är värt all uppoffring.
Jovist, om det vore så, men hotellrumen och "drivingrangerna" ser likadana ut över hela världen . Att se mycket mer hinner dom inte.
Ett pokrer proffs som tar sitt yrke seriöst har säker liknade upplevelse.
Aktiemäklare står dock högt i kurs vid pokerborden som rubriken lyder i Svd. Kolla länken: http://www.mahlstein.se/Articles/SD_2004-11-07.htm
Jag har frågat Svd om jag får lägga ut artiklen men upphovrätten säger att endast länk ock kortare utdrag får göras utan skribentens tillstånd (som jag inte fått tag i)
“There’s a need for accepting responsibility – for a person’s life and making choices that are not just ones for immediate short-term comfort.” – Buzz Aldrin, astronaut
Monday, January 1, 2007
Vad är ett pokerproffs
Min son har tjänat $10 000 på sin hobby poker under januari månad. Det är avservärt mer än vad han tjänar som programerare hos Ericsson. Tankar som att "man kanske skulle börja spela poker på heltid" kan lätt dyka upp i huvudet när det går bra en tid. Mitt råd till honom och andra som tänker börja spela på heltid och lämna sitt jobb blir - GÖR INTE DET utan fortsätt och spela poker som en hobby och avsätt varje dag du vinner 10% av vinsten i ett sparkonto. De flesta vet inte vad det innebär att spela på heltid. Jag har skrivit lite om det i en tidigare blogg men här kommer en bättre artikel om:
Vad är ett "Pokerproffs"?
Många avundas livet som professionell pokerspelare. Vem skulle inte vilja bestämma sina egna tider, spela ett spel man älskar för att försörja sig och resa världen runt för att tävla i olika turneringar.
Lägg till en bra inkomst och du har ett drömjobb. Men hur blir ett proffs, ett proffs? Professionella pokerspelare tar inte examen från ett hemligt pokeruniversitet, det finns heller ingen sammanslutning som bestämmer vem som är "Pro". Det är bara en etikett som man själv tar på sig.
Det finns till och med spelare som förlorar pengar vid pokerborden som anser sig själva vara proffs.
Generellt sett brukar man ha minst ett av följande skäl till att ägna sig åt pokerspelande på heltid:
Det första skälet kan vara att man känner att man tjänar mer pengar på poker än på något annat yrke man skulle kunna skaffa. Generellt sett så brukar dessa spelare bokfört minst 500 timmars spelande och mätt att de har en högre timlön när de spelar poker jämfört med när de arbetar.
Det andra skälet kan vara att man helt enkelt trivs med den livsstil som pokern erbjuder så mycket att man väljer bort en högre inkomst och väljer pokerspelandets frihet.
Hur lång en karriär för en pokerspelare är varierar mycket. De flesta pokerproffs ser på sitt spelande som ett tillfället arbete. Dessa spelare kanske är mellan jobb eller väntar sig ett bättre betalande arbete i framtiden.
Det är relativt få pokerspelare som ser sitt pokerspelande som en karriär för livet.Ett tvättäkta proffs är i grunden en affärsman.
Proffset vet hur han eller hon ska spela för att maximera sin inkomst. Ett pokerproffs inkomst varierar otroligt mycket beroende på skicklighet, kapital, mod och spelarens tur. Hur mycket ett proffs spelar varierar också kraftigt.
Det enda gemensamma alla professionella pokerspelare har är att deras huvudinkomst kommer ifrån pokerspelandet.
Ren skicklighet är bara en liten del av vad som krävs för att tjäna stora pengar på poker. Man måste veta vilket spel man är mest framstående i, alltså vilket spel man har högst "timlön" i. En äkta, konsekvent professionell pokerspelare spelar den pokerform som betalar sig bäst.
Generellt är de faktorer som påverkar ens "timlön" följande:
1. Ens skicklighet i jämförelse med andras
2. Antalet händer per timma eller antalet bord man kan spela
3. Rake eller timavgift
4. Mellanskillnaden mellan vinster och förluster.
Sammanlagt så kan en person med mindre skicklighet utan problem tjäna mer pengar än en väldigt skicklig person om den mindre skickliga personen arbetar smartare med de andra faktorerna.
Eftersom professionella pokerspelare är intresserade av att tjäna pengar så måste de spela mot människor som är mindre nogräknade.
Detta betyder att spela i lätta, "lösa" spel. Dessutom, eftersom ett proffs vill få ut så mycket som möjligt från hans eller hennes fördel spelar antalet händer man kan spela en stor roll.
Självklart beror detta också på vilket sorts pokerspel personen ifråga väljer att spela.
Om ett proffs spelar Limit Hold'em så är vart spelaren spelar av stor vikt.
Att spela på tre olika bord samtidigt på internet kan lätt ge fem gånger så många händer per timma jämfört med en person som spelar på ett riktigt kasino.
Om båda spelar på samma limits mot jämförbara motståndare, kan internetspelare vinna så mycket som fem gånger mer än spelaren som spelar på t.ex. Casino Cosmopol.
När man spelar Limit Hold'em spelar antalet händer mycket större roll än hur man läser andra spelare.
Vid No-Limit Poker är det mycket viktigare att kunna läsa de andra spelarna, därför kanske inte en spelare kan spela vid mer än ett bord åt gången. Självklart skiljer sig detta från spelare till spelare, men valet av ställe att spela på (på internet eller på ett kasino) kommer att påverka spelarens timlön.Det finns även turneringsproffs.
Fast, dessa är mycket sällsynta jämfört med antalet cashgame spelare som livnär sig på pokern. Detta beror på att turneringar oftast har en större mellanskillnad mellan vinster och förluster, och turneringarna brukar oftast innehålla bättre motstånd än cashgames.
Det är också mycket svårare att beräkna en timlön vid turneringsspel då inkomsten är såpass känslig och oberäknelig. Visst finns det väldigt kända, framgångsrika turneringsspelare, men många av dem som väljer den här vägen misslyckas.
Jämfört med cashgame spelare så är turneringsspelare ökända för att vara skuldsatta och beroende av att någon annan sponsrar dem.Det finns fyra stora nackdelar med att vara ett pokerproffs.
För det första så är poker inte en väldigt social aktivitet, om du är ett internetproffs, då spelar du till stor del hemifrån, med lite social kontakt. Man uteblir från det sociala umgänget som sker i fikarummet och andra sociala tillfällen som sker via arbetet i vanliga fall.
För det andra så kan poker bli väldigt enformigt ganska snabbt. Visst, ett proffs kan spela många olika spel, men eftersom en professionell pokerspelares största anledning för att spela är pengarna så spelar han eller hon oftast bara det spel som ger mest pengar, detta kan bli väldigt enformigt.
Det tredje skälet kan vara att pokerspelare ofta inte anses bidra någonting till samhället, detta har blivit mindre av ett problem då många pokerspelare nuförtiden anses vara "underhållare".
Den sista, och för många den främsta, nackdelen med att spela poker för att försörja sig, är att inkomsten är så varierande.
För många pokerspelare kan det vissa gånger gå otroligt dåligt och de kan gå back många tusen kronor, medans de andra dagar går plus många fler tusen kronor, detta kan bli otroligt stressigt om man inte har ett tillräckligt stort kapital.
En professionell pokerspelare får inte bli avskräckt vid större förluster utan måste lita på sin skicklighet och veta att han eller hon går plus i slutändan.
Generellt sätt så brukar pokerspelare med ett stort kapital klara sig bättre och spela bättre och med mindre rädsla. Medans deras pokervinster är det som gör att det finns mat på bordet, brukar en enskild dag, vecka eller månad betyda relativt lite för deras totala kapital.
Vad många professionella pokerspelare oroar sig för är inte den tur som korten för med sig, utan förändringarna i pokermarknaden.
Proffs behöver dåliga spelare att spela emot. Man tjänar pengar för att man besitter mer skicklighet än vad motspelarna gör.
Om ett proffs spelar mot en hög med proffs, så kommer han eller hon inte att tjäna mycket pengar, om några alls.
Ett pokerproffs inkomst är mer beroende av andras skicklighet än sin egen. Proffset har antagligen tränat upp sin skicklighet till högsta möjliga nivå och det enda sättet han eller hon kan påverka sin relativa skicklighet är genom att välja så dåliga motspelare som möjligt.
Om inga nya, sämre spelare hela tiden äntrar pokervärlden så måste nog proffsen börja leta efter nya arbeten.
På grund av ovanstående skäl, blir de flesta konsekventa pokerspelare aldrig proffs.
Många av dem med tillräckligt med skicklighet och kapital för att spela poker kan tjäna lika mycket (om inte mer) på ett annat arbete och väljer därför att stanna.
Andra kanske helt enkelt älskar sina arbeten såpass mycket att de hellre arbetar vidare än börjar med poker på heltid.
Att pokerproffsens tillvaro inte är så lockande är antagligen bra för de existerande proffsen, om alltför många blev pokerproffs så skulle motståndet bli för hårt för att man skulle kunna tjäna några grova pengar på pokern.
Poker är oftast bäst som hobby eller ett jobb vid sidan av ett annat arbete. "Halvprofessionella" pokerspelare njuter av pokern som extrainkomst och hobby utan att behöva lita på att pokern ger dem mat på borden.
De undviker också den anti-sociala och enformiga tillvaron som är en del av professionellt pokerspelande.
Vissa halvproffs tjänar mycket pengar på pokern, till och med mer än vad många professionella pokerspelare tjänar.
De tre senaste World Series of Poker vinnarna var inte professionella pokerspelare vid tiden för deras vinster. Poker som en lukrativ hobby istället för heltidssysselsättning är den väg som de flesta vinnande spelare väljer.
Skrivet Av: Frank Biro Källa: www.pokertips.org
Vad är ett "Pokerproffs"?
Många avundas livet som professionell pokerspelare. Vem skulle inte vilja bestämma sina egna tider, spela ett spel man älskar för att försörja sig och resa världen runt för att tävla i olika turneringar.
Lägg till en bra inkomst och du har ett drömjobb. Men hur blir ett proffs, ett proffs? Professionella pokerspelare tar inte examen från ett hemligt pokeruniversitet, det finns heller ingen sammanslutning som bestämmer vem som är "Pro". Det är bara en etikett som man själv tar på sig.
Det finns till och med spelare som förlorar pengar vid pokerborden som anser sig själva vara proffs.
Generellt sett brukar man ha minst ett av följande skäl till att ägna sig åt pokerspelande på heltid:
Det första skälet kan vara att man känner att man tjänar mer pengar på poker än på något annat yrke man skulle kunna skaffa. Generellt sett så brukar dessa spelare bokfört minst 500 timmars spelande och mätt att de har en högre timlön när de spelar poker jämfört med när de arbetar.
Det andra skälet kan vara att man helt enkelt trivs med den livsstil som pokern erbjuder så mycket att man väljer bort en högre inkomst och väljer pokerspelandets frihet.
Hur lång en karriär för en pokerspelare är varierar mycket. De flesta pokerproffs ser på sitt spelande som ett tillfället arbete. Dessa spelare kanske är mellan jobb eller väntar sig ett bättre betalande arbete i framtiden.
Det är relativt få pokerspelare som ser sitt pokerspelande som en karriär för livet.Ett tvättäkta proffs är i grunden en affärsman.
Proffset vet hur han eller hon ska spela för att maximera sin inkomst. Ett pokerproffs inkomst varierar otroligt mycket beroende på skicklighet, kapital, mod och spelarens tur. Hur mycket ett proffs spelar varierar också kraftigt.
Det enda gemensamma alla professionella pokerspelare har är att deras huvudinkomst kommer ifrån pokerspelandet.
Ren skicklighet är bara en liten del av vad som krävs för att tjäna stora pengar på poker. Man måste veta vilket spel man är mest framstående i, alltså vilket spel man har högst "timlön" i. En äkta, konsekvent professionell pokerspelare spelar den pokerform som betalar sig bäst.
Generellt är de faktorer som påverkar ens "timlön" följande:
1. Ens skicklighet i jämförelse med andras
2. Antalet händer per timma eller antalet bord man kan spela
3. Rake eller timavgift
4. Mellanskillnaden mellan vinster och förluster.
Sammanlagt så kan en person med mindre skicklighet utan problem tjäna mer pengar än en väldigt skicklig person om den mindre skickliga personen arbetar smartare med de andra faktorerna.
Eftersom professionella pokerspelare är intresserade av att tjäna pengar så måste de spela mot människor som är mindre nogräknade.
Detta betyder att spela i lätta, "lösa" spel. Dessutom, eftersom ett proffs vill få ut så mycket som möjligt från hans eller hennes fördel spelar antalet händer man kan spela en stor roll.
Självklart beror detta också på vilket sorts pokerspel personen ifråga väljer att spela.
Om ett proffs spelar Limit Hold'em så är vart spelaren spelar av stor vikt.
Att spela på tre olika bord samtidigt på internet kan lätt ge fem gånger så många händer per timma jämfört med en person som spelar på ett riktigt kasino.
Om båda spelar på samma limits mot jämförbara motståndare, kan internetspelare vinna så mycket som fem gånger mer än spelaren som spelar på t.ex. Casino Cosmopol.
När man spelar Limit Hold'em spelar antalet händer mycket större roll än hur man läser andra spelare.
Vid No-Limit Poker är det mycket viktigare att kunna läsa de andra spelarna, därför kanske inte en spelare kan spela vid mer än ett bord åt gången. Självklart skiljer sig detta från spelare till spelare, men valet av ställe att spela på (på internet eller på ett kasino) kommer att påverka spelarens timlön.Det finns även turneringsproffs.
Fast, dessa är mycket sällsynta jämfört med antalet cashgame spelare som livnär sig på pokern. Detta beror på att turneringar oftast har en större mellanskillnad mellan vinster och förluster, och turneringarna brukar oftast innehålla bättre motstånd än cashgames.
Det är också mycket svårare att beräkna en timlön vid turneringsspel då inkomsten är såpass känslig och oberäknelig. Visst finns det väldigt kända, framgångsrika turneringsspelare, men många av dem som väljer den här vägen misslyckas.
Jämfört med cashgame spelare så är turneringsspelare ökända för att vara skuldsatta och beroende av att någon annan sponsrar dem.Det finns fyra stora nackdelar med att vara ett pokerproffs.
För det första så är poker inte en väldigt social aktivitet, om du är ett internetproffs, då spelar du till stor del hemifrån, med lite social kontakt. Man uteblir från det sociala umgänget som sker i fikarummet och andra sociala tillfällen som sker via arbetet i vanliga fall.
För det andra så kan poker bli väldigt enformigt ganska snabbt. Visst, ett proffs kan spela många olika spel, men eftersom en professionell pokerspelares största anledning för att spela är pengarna så spelar han eller hon oftast bara det spel som ger mest pengar, detta kan bli väldigt enformigt.
Det tredje skälet kan vara att pokerspelare ofta inte anses bidra någonting till samhället, detta har blivit mindre av ett problem då många pokerspelare nuförtiden anses vara "underhållare".
Den sista, och för många den främsta, nackdelen med att spela poker för att försörja sig, är att inkomsten är så varierande.
För många pokerspelare kan det vissa gånger gå otroligt dåligt och de kan gå back många tusen kronor, medans de andra dagar går plus många fler tusen kronor, detta kan bli otroligt stressigt om man inte har ett tillräckligt stort kapital.
En professionell pokerspelare får inte bli avskräckt vid större förluster utan måste lita på sin skicklighet och veta att han eller hon går plus i slutändan.
Generellt sätt så brukar pokerspelare med ett stort kapital klara sig bättre och spela bättre och med mindre rädsla. Medans deras pokervinster är det som gör att det finns mat på bordet, brukar en enskild dag, vecka eller månad betyda relativt lite för deras totala kapital.
Vad många professionella pokerspelare oroar sig för är inte den tur som korten för med sig, utan förändringarna i pokermarknaden.
Proffs behöver dåliga spelare att spela emot. Man tjänar pengar för att man besitter mer skicklighet än vad motspelarna gör.
Om ett proffs spelar mot en hög med proffs, så kommer han eller hon inte att tjäna mycket pengar, om några alls.
Ett pokerproffs inkomst är mer beroende av andras skicklighet än sin egen. Proffset har antagligen tränat upp sin skicklighet till högsta möjliga nivå och det enda sättet han eller hon kan påverka sin relativa skicklighet är genom att välja så dåliga motspelare som möjligt.
Om inga nya, sämre spelare hela tiden äntrar pokervärlden så måste nog proffsen börja leta efter nya arbeten.
På grund av ovanstående skäl, blir de flesta konsekventa pokerspelare aldrig proffs.
Många av dem med tillräckligt med skicklighet och kapital för att spela poker kan tjäna lika mycket (om inte mer) på ett annat arbete och väljer därför att stanna.
Andra kanske helt enkelt älskar sina arbeten såpass mycket att de hellre arbetar vidare än börjar med poker på heltid.
Att pokerproffsens tillvaro inte är så lockande är antagligen bra för de existerande proffsen, om alltför många blev pokerproffs så skulle motståndet bli för hårt för att man skulle kunna tjäna några grova pengar på pokern.
Poker är oftast bäst som hobby eller ett jobb vid sidan av ett annat arbete. "Halvprofessionella" pokerspelare njuter av pokern som extrainkomst och hobby utan att behöva lita på att pokern ger dem mat på borden.
De undviker också den anti-sociala och enformiga tillvaron som är en del av professionellt pokerspelande.
Vissa halvproffs tjänar mycket pengar på pokern, till och med mer än vad många professionella pokerspelare tjänar.
De tre senaste World Series of Poker vinnarna var inte professionella pokerspelare vid tiden för deras vinster. Poker som en lukrativ hobby istället för heltidssysselsättning är den väg som de flesta vinnande spelare väljer.
Skrivet Av: Frank Biro Källa: www.pokertips.org
Sunday, December 17, 2006
Brev ett från en anonym spelmissbrukare
"Hejsan allihopa! Här kommer ett långt inlägg, och jag antar att ni läst liknande flera hundra gånger innan, men varje fall är ju unikt på sitt sätt.
Jag behöver verkligen skriva av mig och jag behöver verkligen någon som lyssnar/läser det jag har att skriva/säga.
Just nu är detta enda alternativet för mig pga. en hel del anledningar som jag kommer till senare. Ville först börja detta med att säga att jag inte är spelberoende. Eller.... Jo, det är jag nog. Men jag är duktig på att förneka det.
Jag har alltid varit en speltorsk. Alltid alltid. Jag har aldrig haft tur i spel helt enkelt oavsett. Vad detta beror på, om det är så att jag är en kass gambler eller att det helt enkelt inte är meningen att just jag ska vinna, vet jag inte.
Jag vet inte heller om jag bryr mig egentligen. Brukade innan lira på oddset o dyl en gång i veckan, kanske för 2-300 spänn, men det tycker jag är helt normalt på ett sätt.
Vändningen kom naturligtvis med nätpokern, som för många andra. Jag är egentligen en väldigt medioker spelare. Jag har lärt mig spela den hårda vägen, inte genom böcker och dylikt, men genom att titta på andra som spelar samt spela själv.... och givetvis förlora en del pengar på vägen. Men jag har definitigt kunskaperna för vanlig ABC-poker, utan tvekan.
Problemet är att det har, det senaste året, tagit över mitt liv nästan helt. Jag TILTAR nåt enormt.
Jag lyckas emellanåt dubbla min insättning x5, men lyckas tilta bort det direkt. Jag har noll disciplin.
Och varje gång det händer sätter jag in nya belopp, och samma sak sker igen. Det senaste året har jag förlorat säkerligen minst 100.000 SEK på detta vis.
Genom små insättningar som blivit större och större med tiden. Och ju oftare det sker, är jag fast besluten att lägga in nya pengar och gå upp i nivåer för att snabbt vinna tillbaka pengarna igen.
Någonstans i min sjuka(?) hjärna så tror jag att i och med att insatserna är högre så kommer jag snabbt vinna tillbaka det jag förlorat. "Fan, jag förlorade 2000, och om jag sätter in 1000, och bettar hårt, och cashar ut när jag hamnar på 2000, så mår jag bättre igen!".
Problemet är att jag förlorar de 1000 också, och sätter in nya 1000. And so it goes... Ibland har jag givetvis flyten att vinna tillbaka det, men då får jag storhetsvansinne och tror jag ska bli miljonär. Och förlorar allt igen. Så har det hållit på. Länge. Och ingen i min umgängeskrets vet om det, då jag är skicklig med att dölja det. Jag flyr ofta hem till mig, när jag är med min familj, vänner o dyl, och klagar på att jag har mycket jobb.
Istället spelar jag, för att vinna tillbaka mina pengar. Jag har en flickvän som ingenting vet om detta, och som jag knappt engagerar mig i, som är fascinerad i hur mycket jobb jag har.
Jag mår verkligen psykiskt dåligt. Idag gjorde jag samma sak igen, tiltade bort 2000 på nolltid och nu har jag inga pengar kvar.
Jag har kastat mig själv in i en ekonomisk situation som är ohållbar för någon med min inkomst (jag tjänar över medel). Mina vänner har kul, går ut och festar, jag har inte råd; dels eftersom jag spelat bort allt, och dels för att jag måste vinna tillbaka med hjälp av den lilla slant jag har kvar.
Jag vet inte om någon orkar läsa allt detta, eller om jag är otydlig och svamlar på nåt sätt, men jag sitter här med tårarna nerför kinderna eftersom jag plötsligt insett att jag spelat bort så mycket pengar som jag kunde gjort så mycket roligare för.
Dessutom är jag rädd för att jag kommer att förlora min flickvän, som jag älskar så mycket, pga detta. Jag vågar inte berätta.
Jag vill inte att hon ska veta. Jag skäms så jävla mycket.... Jag kommer aldrig att få tillbaka mina pengar igen och tanken av det gör så jävla ont bara.
Jag kunde utvecklats på mitt jobb, fått en mycket bättre position/lön, om jag gjort det jag skulle göra istället för att spela poker varje dag och kväll.
Jag är kort sagt inne på en väg som leder till förödelse och till helvetet.
Fan jag har till och med funderat på att ta mitt liv pga. en skam jag känner.
Jag vet inte om någon kan ge mig nåt tips innan jag går under ännu mer. Just nu kliar det fan i fingrarna att stoppa in mer pengar för att jag tror jag ska vinna tillbaka, i alla fall liiiiiite, av det jag förlorat."
http://www.problempoker.com/home.htm
Jag behöver verkligen skriva av mig och jag behöver verkligen någon som lyssnar/läser det jag har att skriva/säga.
Just nu är detta enda alternativet för mig pga. en hel del anledningar som jag kommer till senare. Ville först börja detta med att säga att jag inte är spelberoende. Eller.... Jo, det är jag nog. Men jag är duktig på att förneka det.
Jag har alltid varit en speltorsk. Alltid alltid. Jag har aldrig haft tur i spel helt enkelt oavsett. Vad detta beror på, om det är så att jag är en kass gambler eller att det helt enkelt inte är meningen att just jag ska vinna, vet jag inte.
Jag vet inte heller om jag bryr mig egentligen. Brukade innan lira på oddset o dyl en gång i veckan, kanske för 2-300 spänn, men det tycker jag är helt normalt på ett sätt.
Vändningen kom naturligtvis med nätpokern, som för många andra. Jag är egentligen en väldigt medioker spelare. Jag har lärt mig spela den hårda vägen, inte genom böcker och dylikt, men genom att titta på andra som spelar samt spela själv.... och givetvis förlora en del pengar på vägen. Men jag har definitigt kunskaperna för vanlig ABC-poker, utan tvekan.
Problemet är att det har, det senaste året, tagit över mitt liv nästan helt. Jag TILTAR nåt enormt.
Jag lyckas emellanåt dubbla min insättning x5, men lyckas tilta bort det direkt. Jag har noll disciplin.
Och varje gång det händer sätter jag in nya belopp, och samma sak sker igen. Det senaste året har jag förlorat säkerligen minst 100.000 SEK på detta vis.
Genom små insättningar som blivit större och större med tiden. Och ju oftare det sker, är jag fast besluten att lägga in nya pengar och gå upp i nivåer för att snabbt vinna tillbaka pengarna igen.
Någonstans i min sjuka(?) hjärna så tror jag att i och med att insatserna är högre så kommer jag snabbt vinna tillbaka det jag förlorat. "Fan, jag förlorade 2000, och om jag sätter in 1000, och bettar hårt, och cashar ut när jag hamnar på 2000, så mår jag bättre igen!".
Problemet är att jag förlorar de 1000 också, och sätter in nya 1000. And so it goes... Ibland har jag givetvis flyten att vinna tillbaka det, men då får jag storhetsvansinne och tror jag ska bli miljonär. Och förlorar allt igen. Så har det hållit på. Länge. Och ingen i min umgängeskrets vet om det, då jag är skicklig med att dölja det. Jag flyr ofta hem till mig, när jag är med min familj, vänner o dyl, och klagar på att jag har mycket jobb.
Istället spelar jag, för att vinna tillbaka mina pengar. Jag har en flickvän som ingenting vet om detta, och som jag knappt engagerar mig i, som är fascinerad i hur mycket jobb jag har.
Jag mår verkligen psykiskt dåligt. Idag gjorde jag samma sak igen, tiltade bort 2000 på nolltid och nu har jag inga pengar kvar.
Jag har kastat mig själv in i en ekonomisk situation som är ohållbar för någon med min inkomst (jag tjänar över medel). Mina vänner har kul, går ut och festar, jag har inte råd; dels eftersom jag spelat bort allt, och dels för att jag måste vinna tillbaka med hjälp av den lilla slant jag har kvar.
Jag vet inte om någon orkar läsa allt detta, eller om jag är otydlig och svamlar på nåt sätt, men jag sitter här med tårarna nerför kinderna eftersom jag plötsligt insett att jag spelat bort så mycket pengar som jag kunde gjort så mycket roligare för.
Dessutom är jag rädd för att jag kommer att förlora min flickvän, som jag älskar så mycket, pga detta. Jag vågar inte berätta.
Jag vill inte att hon ska veta. Jag skäms så jävla mycket.... Jag kommer aldrig att få tillbaka mina pengar igen och tanken av det gör så jävla ont bara.
Jag kunde utvecklats på mitt jobb, fått en mycket bättre position/lön, om jag gjort det jag skulle göra istället för att spela poker varje dag och kväll.
Jag är kort sagt inne på en väg som leder till förödelse och till helvetet.
Fan jag har till och med funderat på att ta mitt liv pga. en skam jag känner.
Jag vet inte om någon kan ge mig nåt tips innan jag går under ännu mer. Just nu kliar det fan i fingrarna att stoppa in mer pengar för att jag tror jag ska vinna tillbaka, i alla fall liiiiiite, av det jag förlorat."
http://www.problempoker.com/home.htm
Brev två från en anonym spelmissbrukare
”Hej. Jag heter xxx och är spelmissbrukare. . Är jag spelmissbrukare? Presentation. xxxx, 26 år, och har spelat poker i lite mindre än ett och ett halvt år.
Jag har spelat in minst 200 000 SEK. Jag har spelat allt från TexasHoldem NL chash, Sit and Go:s NL,PL och MTTS. Har mest spelat NL 1-2 där jag har vunnit mycket.
Borde inte allt vara frid och fröjd. då???De senaste månaderna har jag både spelat och vunnit mindre. Jag har ledsnat lite.
Jag gör det nästan enbart för pengarna nuförtiden. Det är inte speciellt roligt att raisa med AJo från CO varenda jävla dag.
Det är inte speciellt intressant. Jag är bara pengakåt. Bara att erkänna. Men nu har jag haft en downstreak och börjar känna att det är dags att lägga av. OBS med downstreak menar jag en månad som bara är svagt plus. Spelar kanske bara 1-2 h nuförtiden jämfört med 5h förr.
Vad är anledningen till att jag vill sluta då? MAN BLIR JU FÖR FAN HELT APATISK AV ATT SPELA POKER.
Förr var jag intresserad av musik, jag var intresserad av film, jag läste böcker, jag köpte mycket kläder, kort sagt, jag var intresserad av det mesta som förgyllde livet. Nu handlar allt om att grinda upp sin bankroll.
Allt annat bleknar i jämförelse med pokern. Allt handlar om att få kapitalet att växa. Jag är för tillfället i Paris med min fllickvän, världens underbaraste.
Jag skulle kunna njuta mycket mer av att vara här. Men istället tänker jag mest på poker. Jag tror inte att man kan vara lycklig i längden av att bara spela poker. Okej, vissa kanske kan det men jag tror att de flesta här inser att av att sitta och stirra på en (två eller flera) skärmar varje dag och bara spela spela spela är bra. Hur många hade spelat så här mycket om det bara var playmoney?
Det är dags sluta eller ta ett långt uppehåll. Att säga att man ska ta ett långt uppehåll kommer bara innebära ett uppehåll på en vecka. Jag erkänner, Jag är spelmissbrukare.
Visst man kan vara mer spelmissbrukare. Man kan vara förlorande spelmissbrukare. Men jag har ljugit om pokern för mig själv och för mina nära.
Inga allvarliga lögner men ändå. Det är dags att sluta nu. jag vill inte vara en apatisk människa längre.
Jag vill njuta av allt som gör vardagen spännande utan att tänka på poker konstant. Jag vill lyssna på musik utan att tänka på att check-raisa. JAG VILL INTE VARA APATISK LÄNGRE
”http://www.problempoker.com/home.htm
Jag har spelat in minst 200 000 SEK. Jag har spelat allt från TexasHoldem NL chash, Sit and Go:s NL,PL och MTTS. Har mest spelat NL 1-2 där jag har vunnit mycket.
Borde inte allt vara frid och fröjd. då???De senaste månaderna har jag både spelat och vunnit mindre. Jag har ledsnat lite.
Jag gör det nästan enbart för pengarna nuförtiden. Det är inte speciellt roligt att raisa med AJo från CO varenda jävla dag.
Det är inte speciellt intressant. Jag är bara pengakåt. Bara att erkänna. Men nu har jag haft en downstreak och börjar känna att det är dags att lägga av. OBS med downstreak menar jag en månad som bara är svagt plus. Spelar kanske bara 1-2 h nuförtiden jämfört med 5h förr.
Vad är anledningen till att jag vill sluta då? MAN BLIR JU FÖR FAN HELT APATISK AV ATT SPELA POKER.
Förr var jag intresserad av musik, jag var intresserad av film, jag läste böcker, jag köpte mycket kläder, kort sagt, jag var intresserad av det mesta som förgyllde livet. Nu handlar allt om att grinda upp sin bankroll.
Allt annat bleknar i jämförelse med pokern. Allt handlar om att få kapitalet att växa. Jag är för tillfället i Paris med min fllickvän, världens underbaraste.
Jag skulle kunna njuta mycket mer av att vara här. Men istället tänker jag mest på poker. Jag tror inte att man kan vara lycklig i längden av att bara spela poker. Okej, vissa kanske kan det men jag tror att de flesta här inser att av att sitta och stirra på en (två eller flera) skärmar varje dag och bara spela spela spela är bra. Hur många hade spelat så här mycket om det bara var playmoney?
Det är dags sluta eller ta ett långt uppehåll. Att säga att man ska ta ett långt uppehåll kommer bara innebära ett uppehåll på en vecka. Jag erkänner, Jag är spelmissbrukare.
Visst man kan vara mer spelmissbrukare. Man kan vara förlorande spelmissbrukare. Men jag har ljugit om pokern för mig själv och för mina nära.
Inga allvarliga lögner men ändå. Det är dags att sluta nu. jag vill inte vara en apatisk människa längre.
Jag vill njuta av allt som gör vardagen spännande utan att tänka på poker konstant. Jag vill lyssna på musik utan att tänka på att check-raisa. JAG VILL INTE VARA APATISK LÄNGRE
”http://www.problempoker.com/home.htm
Brev tre från en anonym spelmissbrukare
"Hej alla. Vill bara skriva av mig lite, jag har äntligen insett sanningen. Jag är spelberoende!
Jag vet dock inte om jag vill kalla mig för spelmissbrukare, men tror dock att jag är på god väg att bli en.
Jag spelar flera timmar om dagen förutsatt att jag har pengar på kontot, tänker alltid på poker och de första jag gör när jag får pengar är att spela poker för dom.
Ibland vinner jag en del pengar, det har fått mig att tro att jag är bra på poker, bara för torska dom i nästa veva.
Såhär ser iallafall min historia ut. Jag började spela poker som 16åring. Spelade $1000 frirullarna på Expekt.
Vann lite pengar då och då. Kom 2a respektive 3a någon gång och plockade ut pengarna direkt.
Var väl runt $100 båda gångerna. Detta tyckte jag var extremt mycket pengar på denna tid.
Sen började jag sätta in pengar, torskade alltid. Satte ofta in 100-300kr åt gången och tillslut hade jag nog förlorat omkring 2000kr på 3månder.
Extremt mycket om man är 17år... Något år gick utan större framgångar, plockade ut 3000kr en gång och köpte en datorskärm annars så torskade jag bara pengar.
Men först förra sommaren som jag började vissa tendenser på att jag inte kunde hantera mitt spelande. Jag tappade uppfattning om pengarnas värde och allt var bara siffror. "Oj där förlorade jag en pott på 1 0 0 0" Sen frågar mina syskon om de kan få låna 20kr, då är jag snål som fan. Förlåt! Hade sommarjobbat och fick min första lön, hamnade väl på ca 17.000kr efter skatt. Brände 6000kr på pokern varav 3000kr på en dag.
Kommer fortfarande ihåg den dagen, satte in 500kr åt gången var alldeles kallsvettig och andades häftigt, spelade bort pengarna direkt... In med 500 nya fräscha, till slut tog jag förnuftet till fånga och slutade.
Tack gode Gud för det. Tog sen en paus från pokern ett par månader, men började sen långsamt hitta tillbaka till det igen (tack varje ett jävla sketeterbjudande) och nu i sommras efter att ha sommarjobbat och slitit som fan så får jag min första lön på 7000kr, spelar bort dom direkt!!
Av andra lönen på 7500kr, spelade jag bort ca 5000kr direkt! Har nu fått en tredje lön på 7500kr. Satte in 1500, spelade upp till 3400 och torskade nästan allt som jag vunnit på morgonen nästa session.
Tog ut 1700 bara för att sätta in 300kr direkt och torska. Jag har alltså spelat bort 100kr första lönedagen och egentligen bara för att jag har tur. Kunde lika bra varit 1500kr.
Jag ligger säkert back 15-20.000kr på mitt pokerspelande. Med tanke på att jag tjänat ca 35000kr efter skatt i hela mitt liv så är det SJUKT mycket pengar.
Tänk om jag fortsätter spela poker, hur fan kommer mitt liv se ut då? Blir väl någon alkis som sitter på den lokala baren framför en jack vegas maskin och spelar bort sina sista slantar innan jag går och hänger mig.
Jag har idag den 26september 2006, 19år gammal insett att jag aldrig kommer bli en vinnande pokerspelare och jag har insett allt kul jag gått miste om bara för att jag har spelat det jävla skitspelet poker! Det har även kostat mig min skolgång och kompisar.
Jag går nu på folkhögskola tack vare pokern! Jag kan dock inte bara skylla på poker men det har varit en stark bidragande faktor. Pokern har också i flera tidpunkter gjort mig deprimerad och försatt mig i situationer där jag ljugit för nära och kära.
Farsan förlorade sitt förtroende till mig, tack vare pokern! Förlåt farsan det var inte meningen att ljuga, jag skämdes så mycket! Jag lägger av med pokern nu gott folk.
Har stängt av mig från SvS 1år och spelar knappt på de andra sidorna längre. Men vad fan kan man göra åt alla pokerspam-mail som kommer från Svenska Spel hela tiden om man inte vill byta mail?
Är medlem på säkert minst 50pokersidor utan att överdriva. Minst 5nya spam-mail varje dag om nya jävla erbjudanden som lockar tillbaka en i träsket... Var ett sånt mail som fick mig att börja spela igen i vintras. $15 gratis my ass kostade mig sjukt mycket mer.
Förlåt mig pappa, förlåt mig bror/syster förlåt mig kompisar och förlåt mig alla andra jag
sårat!
"http://www.problempoker.com/home.htm
Jag vet dock inte om jag vill kalla mig för spelmissbrukare, men tror dock att jag är på god väg att bli en.
Jag spelar flera timmar om dagen förutsatt att jag har pengar på kontot, tänker alltid på poker och de första jag gör när jag får pengar är att spela poker för dom.
Ibland vinner jag en del pengar, det har fått mig att tro att jag är bra på poker, bara för torska dom i nästa veva.
Såhär ser iallafall min historia ut. Jag började spela poker som 16åring. Spelade $1000 frirullarna på Expekt.
Vann lite pengar då och då. Kom 2a respektive 3a någon gång och plockade ut pengarna direkt.
Var väl runt $100 båda gångerna. Detta tyckte jag var extremt mycket pengar på denna tid.
Sen började jag sätta in pengar, torskade alltid. Satte ofta in 100-300kr åt gången och tillslut hade jag nog förlorat omkring 2000kr på 3månder.
Extremt mycket om man är 17år... Något år gick utan större framgångar, plockade ut 3000kr en gång och köpte en datorskärm annars så torskade jag bara pengar.
Men först förra sommaren som jag började vissa tendenser på att jag inte kunde hantera mitt spelande. Jag tappade uppfattning om pengarnas värde och allt var bara siffror. "Oj där förlorade jag en pott på 1 0 0 0" Sen frågar mina syskon om de kan få låna 20kr, då är jag snål som fan. Förlåt! Hade sommarjobbat och fick min första lön, hamnade väl på ca 17.000kr efter skatt. Brände 6000kr på pokern varav 3000kr på en dag.
Kommer fortfarande ihåg den dagen, satte in 500kr åt gången var alldeles kallsvettig och andades häftigt, spelade bort pengarna direkt... In med 500 nya fräscha, till slut tog jag förnuftet till fånga och slutade.
Tack gode Gud för det. Tog sen en paus från pokern ett par månader, men började sen långsamt hitta tillbaka till det igen (tack varje ett jävla sketeterbjudande) och nu i sommras efter att ha sommarjobbat och slitit som fan så får jag min första lön på 7000kr, spelar bort dom direkt!!
Av andra lönen på 7500kr, spelade jag bort ca 5000kr direkt! Har nu fått en tredje lön på 7500kr. Satte in 1500, spelade upp till 3400 och torskade nästan allt som jag vunnit på morgonen nästa session.
Tog ut 1700 bara för att sätta in 300kr direkt och torska. Jag har alltså spelat bort 100kr första lönedagen och egentligen bara för att jag har tur. Kunde lika bra varit 1500kr.
Jag ligger säkert back 15-20.000kr på mitt pokerspelande. Med tanke på att jag tjänat ca 35000kr efter skatt i hela mitt liv så är det SJUKT mycket pengar.
Tänk om jag fortsätter spela poker, hur fan kommer mitt liv se ut då? Blir väl någon alkis som sitter på den lokala baren framför en jack vegas maskin och spelar bort sina sista slantar innan jag går och hänger mig.
Jag har idag den 26september 2006, 19år gammal insett att jag aldrig kommer bli en vinnande pokerspelare och jag har insett allt kul jag gått miste om bara för att jag har spelat det jävla skitspelet poker! Det har även kostat mig min skolgång och kompisar.
Jag går nu på folkhögskola tack vare pokern! Jag kan dock inte bara skylla på poker men det har varit en stark bidragande faktor. Pokern har också i flera tidpunkter gjort mig deprimerad och försatt mig i situationer där jag ljugit för nära och kära.
Farsan förlorade sitt förtroende till mig, tack vare pokern! Förlåt farsan det var inte meningen att ljuga, jag skämdes så mycket! Jag lägger av med pokern nu gott folk.
Har stängt av mig från SvS 1år och spelar knappt på de andra sidorna längre. Men vad fan kan man göra åt alla pokerspam-mail som kommer från Svenska Spel hela tiden om man inte vill byta mail?
Är medlem på säkert minst 50pokersidor utan att överdriva. Minst 5nya spam-mail varje dag om nya jävla erbjudanden som lockar tillbaka en i träsket... Var ett sånt mail som fick mig att börja spela igen i vintras. $15 gratis my ass kostade mig sjukt mycket mer.
Förlåt mig pappa, förlåt mig bror/syster förlåt mig kompisar och förlåt mig alla andra jag
sårat!
"http://www.problempoker.com/home.htm
Subscribe to:
Posts (Atom)